Saker ställs på ända när någon som lever nära lämnar jorde-livet. Det har jag märkt.
Viktiga saker tränger sig i kön till hjärnans behandlingssystem, där tänkandet har sitt fäste. Oviktiga saker hamnar ganska mycket i skymundan. Antagligen sitter de där och samlar kraft för att återigen få komma fram till tänkandet men de senaste dagarna har de inte haft fokus.
Idag funderade jag en stund på om jag känner mig nöjd med mitt liv - om det jag satsat på håller när viktiga saker tävlar mot oviktiga i mitt sinne.
Jag kom fram till att det håller.
Bergfast.
Mycket skön känsla!
/Lady Di
0 KOMMENTARER:
Skicka en kommentar